Pucuk kaduk tepi perigi,
Buah rambai atas peti,
Biar buruk rupa diri,
Asalkan pandai mengambil hati.
Pucuk manis pucuk langgudi,
Daun parut di getus rusa,
Yang manis bernama budi,
Yang indah itu bahasa.
Pucuk palas si daun palas,
Tetak mari beranti-ranti,
Bukan berbudi minta balas,
Asal ingat dalam hati.
Pucuk ara si pohon ara,
Tumbuh subur tepi telaga,
Tidak salah bekenal mesra,
tatasusila perlu dijaga.
Thursday, July 2, 2009
BUDI BAHASA YANG HALUS MENCERMIN KEPERIBADIAN SESEORANG
Posted by amy at 6:51 AM
Labels: BUDIBAHASA
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 comments:
Post a Comment